Sorry
Idag träffade jag Matilda, mycket välbehövligt efter ett alldeles för långt uppehåll. Hon hade dock vissa åsikter om mitt bloggande nu för tiden:
Matilda: -Anna, är du lycklig nu eller?
Jag: -Ja...
Matilda: -Tänkte nästan de, du bloggar aldrig!
Hon tar en klunk av kaffet och tillägger men ett bittert tonfall:
- Jag gillar inte lyckliga människor!
Vill gärna tillägga att det även har med tidsbrist att göra. Jag prioriterar nämligen att sitta på facebook, youtube och andra aktiviteter som stimulerar hjärnan så lite som möjligt.
Till Wille som lever sitt liv genom min blogg: Förlåt, jag ska skärpa mig. Du är värd ett bättre liv.
Love
När man har jobbat 25 timmar, kommer hem ensam en söndag på alla hjärtans dag känner man en redig lycka inom sig när man hittar det här stående utanför ytterdörren.
RÖD silviakaka från syrran. Behöver jag säga mer?
Sen blev det Bowling med Jenny och Sofi. Alltså bowling på en söndag och ingen var bakfull! Jättevuxna har vi blivit!
Skickar fett mycket kärlek mot Arvidsjaur idag. Hoppas den kommer fram. Även om alla hjärtans dag är en tönt-dag.
God morgon
Man blir ju sugen på att slå till.
HAHAHA
Vad är väl en bal på slottet?
(Jag) - Sofi ska vi duscha här eller hemma?
(Sofi) - Hemma
Jag tittar lite besviket på Wille och suckar "jaja" och börjar packa mina saker. Wille gör ett försök att muntra upp mig som kan liknas med Askungens fras angående bal på slottet:
- Jaja, vad är väl en dusch med Vallens damlag?
Jag tittar på Wille som fortsätter:
- Det kan ju vara långsamt, och tråkigt...
Nu pratar Wille mest med sig själv:
- ...eller, alldeles alldeles...UNDERBART!
Jag tittar frågande på Wille och frågar vad hon syftar på nu. Som svar får jag en väldigt menande blick och ett litet flin växer fram på hennes läppar.
Men Christoffer, jag tror inte du behöver oroa dig, hon ville ju INTE ha nån i laget.
Jävla headset
Eller jag försöker inbilla mig själv att det är så iaf. Går runt i lägenheten och fixar, oj vad mycket jag har att fixa! Jag har till och med headset på mig så att jag kan svara i telefon och greja samtidigt eftersom så många vill prata med just mig. Telefonen ringer inte, jag önskar mig att den ska ringa så att jag kan klicka på grejen i headsetet och gå runt och se ut att ha många bollar i luften.
Efter ett tag ringer telefonen. Jag klickar belåtet på knappen. Telefonen fortsätter ringa, jag klickar igen. Fan! Funkar inte headsetet? Jag blir irriterad eftersom min upptagna image hotas. Det ska ju bara flyta på liksom. Telefonen fortsätter att ringa.
Det beror inte på att headsetet inte fungerar, det beror på att telefonen inte är inkopplad utan ligger på laddning i andra delen av lägenheten.
Jag skäms, kastar besviket iväg headsetet, slänger mig på soffan och pratar i telefon, med telefonen i handen mot örat...
Men det är mycket just nu.
Självförtroende
Jag står kvar inne vid toaletterna och försöker få tag på Nea så jag har fullt upp med att greja med telefonen. I andra änden står 3 för mig helt okända tjejer och pratar. Plöstsligt ser jag hur de börjar gå mot mig. Den första tjejen stannar till bredvid mig, spänner ögonen i mig och säger:
- Näe! Vi tycker verkligen inte att du är snygg!
Jag tittar förvånat upp och säger något i stil med "Okej".
Efter henne kommer den andra tjejen:
- Nä det är du faktiskt inte!
Jag står fortfarande kvar lite chockad och klämmer fram ännu ett "Okej".
Sedan kommer även den tredje tjejen förbi, synar mig uppifrån och ner, nickar sedan instämmande och går efter sina kompisar ut från toaletten.
JAHA?
Det var det självförtroendet.
Hon
(Jag) - Du har vitaminbrist.
(Th) - Det har jag inte alls!
- Jo du har vita prickar på naglarna!
- Men det har jag alltid haft,
- Ja men man får det för att man har vitaminbrist ju!
Theresia kollar irriterat på mig, som om jag vore en idiot, och utbrister:
- Öh a, eller så får man det för att man har slickat för mycket RÖV!
Lite som att lägga krokben för sig själv..
Men vad gör det? När hon är med kan himlen rasa ner, eller huset blåsa bort, eller eller havet svämma över. Det ordnar sig.
Matfight
Haha! Trodde ni va?
Jag vill verkligen uppmuntra alla vänner och bekanta att skaffa barn, själv står jag nog över.
Måste även tilllägga att det känns som ett hån att dagisköken serverar köttsoppa. Vem fan vill äta det? Inte jag iaf, och inte heller 3-åringarna -vilket de har min fulla respekt för!
Men nej, bambatanterna tänker tankar som:
"HAHA! Nu ska dom få torka köttsoppa från väggar och tak!"
"HAHA! Nu ska dom få sopa porslin när ungarna i vrede kastar iväg glas och tallrikar"
"HAHA! Nu ska dom bli hörselskadade av skriket från 15 hungriga barn som inte vill äta diskvatten med kött(?) i!"
Jag har naturligtvis inga bevis för att dom tänker så, men min kvinliga intuition och medvetenheten om skadeglädjens styrka är väldigt övertygande.
Snurrigt...
upprörd
Jag och Theresia sitter i ett hörn och bevakar händelserna lite, jag lutar mig mot henne och säger:
- Kolla på Julia, hon blir så upprörd när hon dricker.
Julia uppfattar att jag nämner hennes namn och spänner ögonen i mig:
- Anna, vad sa du om mig?
- Äh, de va inget..
Julia är nu riktigt upprörd och fortsätter:
- Kallade du mig för hora?!
- Nej
- JO det gjorde du!
- Nej det gjorde jag inte, säger jag och har svårt att hålla mig för skratt.
Inte heller det hjälpte för att övertyga henne, hon reser sig plötsligt upp och skriker:
- HALLÅ, ANNA KALLADE PRECIS MIG FÖR HORA!
Theresia och jag tittar på varann och nickar instämmande, upprörd var ordet.
Rynkor
Fast å andra sidan är det ett gott tecken. Man ser vis ut på något sätt, och det är ju inte ett ord med negativ klang direkt. Jag ska börja lägga pannan i djupa veck, skaffa glasögon och sätta handen sådär under hakan med ett pekfinger lite trummandes mot ena kinden, sedan skall jag säga: "Hmm" och titta upp med en allvarlig blick ovanför glasögonen.
Hej !
Jag har dessutom bestämt mig för att spela i Vallen nästa år. Vilket var självklart för alla andra så jag fattar inte varför det har tagit sån tid för mig att bestämma det. Jenny tyckte i alla fall att det var den bästa nyheten sedan hon fick veta att hon var flata - Vilket känns både kul och lite sorgligt på något sätt med tanke på den väldigt långa tidsintervallen.. Men vad vet jag?
Ja ä inte bitter
Jag och Karin sitter bänkade på läktarn för att kolla på finalen som vi alltså INTE gick vidare till. Kan väl erkänna att vi båda två är mer eller mindre bittra över vår förlust. Karin mer visade det sig..
Precis innan finalen skall starta knuffar hon mig i sidan och säger:
- Anna, kom igen, nu skiter vi i detta! Vi tar panten och sticker!
- Panten?! Säger jag och tittar förvånat på Karin som beslutsamt nickar mot en liten låda innehållande ca. 7 st tomma cola- och fantaburkar.
Antingen var det ren bitterhet alternativt feghet för att verkligen stjäla något av värde. I annat fall är jag på riktigt orolig över Karins ekonomiska situation.
Tomt
Ledsen att säga det men just nu är jag en sån där äckligt glad, positiv och allmänt tacksam människa. Okej, jag är kär, fast nej, jag är inte ledsen att säga det. Jag är glad! Ja jävlar vad glad jag är! Hur som helst så är detta min fruktansvärt usla ursäkt till att jag inte har bloggat.
I morgon är det finaler i Isenta cup. Världshistoriens viktigaste cup om man räknar med VM och Champions league.
Idag (Lördag!) har jag pluggat, hela dagen! Vid klockan 19.00 idag plingade Sofi på min dörr. Jag blev så otroligt glad för då insåg jag att hon var den första människan jag hade träffat på hela dagen, och den enda. Hennes pappa Micke hade vart med i "ring så spelar vi".
Ni ser, jag har inte ett enda vettigt ord att skriva.
Jo just det, jag har börjat prata med mig själv också. Envägskommunikation kallas det. Oerhört ogivande och otroligt oattraktivt.
Upp me en tupp
Kollat på lite "sagan om-filmer" idag.
(Jenny) - Ska vi sätta på 3an också eller?
(Sofi) - Ja, är det den sista eller hur många finns det?
Hon har helt klart missförståt innebörden i ordet triologi i uttrycket Sagan om ringen-triologin. Jag tyckte det var extra kul eftersom jag frågade samma fråga en gång. Fast för jättemånga år sen då jag var ett litet barn.
HUR TÄNKER DU NU?
Har dom inget bättre att komma med behöver dom inte komma alls.
Vurpa
Det där med att ramla är ganska tråkigt. Igår ramlade jag två gånger, utan att vara full en enda gång! Först hittade jag mig själv ligga raklång på rygg på en parkeringsplats. Det var ett ganska skönt fall med tanke på att det var på is.
Den andra ramlingen var värre. Tanken var att ställa mig på händer mot en vägg. Det visade sig att det fanns en dörr på den väggen, fast utan dörr - allstå, ett hål! Man blir så förvånad när man väntar på att väggen ska ta emot en, också gör den inte det. Istället gör man en av världshistoriens värsta vurpor. Det positiva är att mina armar blev något längre efter fallet. Det negativa är att jag inte kan använda dem, de hänger liksom bara slakt längs sidorna..
Patt-dragning
Linda Wilander - Bruden som inte tvekar att ta till vilka trick som helst för att stoppa någon på fotbollsplanen. Så nu sitter man här, med ett hängbröst och ett "vanligt" bröst och funderar på framtida bh-storlek. Ska man kanske gå upp en storlek nu då eller?
Livet på en pinne
Jag vet inte om uttrycket "livet på en pinne" har positiv eller negativ klang. Hur som helst har jag upptäckt ett foto från juldagen som ser väldigt mycket ut som Livet på en pinne. Eller möjligtvis stolpe. Det är nästan omöjligt att få det att se ut som något negativt. Det tråkiga är att det var så svårt att ta sig ner från pinnen att AK fick ingripa. Men jag har hört att man ska släppa stoltheten och våga be om hjälp när man behöver det..
Julafton
- Ja familjen, här ser vi då typiska spår efter en björn!
Alla stannar och tittar intresserat på björnspåren utan några vidare reflektioner.
Vi har tagit oss igenom denna jul på ett förträffligt sätt. Lagom kaos-artat som vanligt. Pappa drog på sig sina tighta röda tomtebyxor och sprang iväg över ängarna för att leka tomte nån annan stans. Här hemma var Sara tomte och gjorde sitt bästa. De trevliga kommentarerna till henne blev:
"Tomten, ge fan i att röra våran hund!"
"Har du inga mer paket kan du dra härifrån nu!"
Lisas rim på tröjan till Sara måste ha blivit årets rim utan rim:
"Du önskade dig inget annat än kläder så hoppas det blir bra med den här".
Nu på kvällen tog vi även en tripp till kyrkan. Prästen tyckte att det var kul att alla kunde komma, han sa också att gud fanns på plats. Jag tycker det är konstigt när någon är där som man inte kan se. Fast samtidigt vill jag inte säga något om att jag tvivlar på att han faktiskt var där nånstans. Jag kan ju inte bevisa att han inte var det, och prästen lät sjukt övertygad! Hur som helst. När prästen avslutade det hela med "gå och vila i frid" vände jag och Sara oss mot varandra:
- Jaha, vart ska vi då ta vägen? Hem kan vi ju knappast åka!
