Väckarklockan ringer. Ca tio meter från sängen ligger den. Jävlar vad den ringer. Ett sånt där öronbedövande ljud.

Jag studsar upp för att springa bort och stänga av den.

Vänta lite. Själva första studset går bra. Det som lämnar sängen. Problemet inträffar när foten skall ta i golvet och skjuta ifrån inför nästa studs.

Foten sover. Jag landar iofs på foten men istället för undersidan blir det ett nedslag med utsidan foten/ankeln. JÄTTESVÅRT att skjuta ifrån med ankeln. Inte ens jag klarar det. DUNS, Jag faller handlöst ihop i en hög på golvet.

Reser mig sakta och känner efter om kroppsdelarna sitter kvar. Känner inget. Reser mig och hoppar klumpigt på ett ben fram för att slutligen få tyst på alarmet.

Några timmar senare upptäcker jag ett skrapsår på höften. VAFAN?! jaha...just det...

Åker till skolan med en av ungdomarna på jobbet. ÅK 7-9. Jag kliver in..

- HEJ! säger läraren glatt.

- HEJHEJ! svarar jag minst lika glatt.

- Hur gammal är du? frågar läraren

- Jag är 22.

- Jaha...jag som trodde att du var en ny elev! säger läraren förvirrat.

Mitt leende stelnar. ÅK 7-9 = ålder 13-15 år!

Nåja...hon trodde ju inte att jag var kille iaf.

Hur har ni haft det idag?