Ni fattar temat nu
Sofi är inte fet. Hon får inte gå ner i fett. Hon har förlorat. Haha!
Annars, äntligen snart slut på ännu en helt meningslös dag.
Låt mig bara ha världshistoriens mest negativa, deppiga blogg ett tag.
Ge mig en månad. Jag behöver det.
Sen jävlar...
Neggo
(Sara) - Är allt bra med dig förresten?
(Jag) - Nej det är åt helvete med allt.
- Skönt att höra
- Hur är det själv?
- A du vet det är samma här, allt är skit som vanligt.
- Ja men då så!
hahaha!
FANfanfan
Allt är tråkigt, alla luktar bajs och all mat smakar äckligt.
Speciellt ägg!
Ge mig nåt mer.
If I hurt you then I hate myself
Don't want to hate myself, don't want to hurt you..
Motarbetad
Det började redan vid frukosten. Ak och jag räknar ut att vi antagligen drack 8 öl och 14 shots var under gårdagen. Varpå Nea spontant utbrister:
- Men BRA Anna! Du har gått upp dig från att bara ha klarat 2 öl!
Jag rycker upp mig och åker med AK och Nea till Vallen för att kolla på match, troligen på tok för hög promillehalt på samtliga. Vi försöker lägga upp en taktik för att slippa vara linjedomare under matchen. Väl framme vid planen hör jag nån liten jävla tränare skrika:
- ANNA ANDÉN! Du ska spela match! Byt om!
Jag vägrar naturligtvis på grund av, ja ni fattar? Får man ens spela full?
Känns inte som det spelar någon roll, Jenny (Ja! våran tränare) börjar slita av mig jackan och tvingar på mig ett matchställ. Tydligen var detta något slags straff för något. Jag som så sällan gör fel...
Hur som helst, väl ute på planen hoppar jag upp i en duell och landar oturligt nog på en motspelares fot. Rackars otur eftersom hon får ett ryck och klappar till mig när jag försöker ta mig därifrån. Än en gång motarbetad, av en främling!
Men bara så ni vet. Jag bryr mig inte! Jag gråter mig inte ens till sömns!
Trevliga brudar
Person 1: Jag sitter på biblioteket djupt fokuserad i Sveriges Grundlag. Plötsligt inser jag att jag har ett läkerol-paket under nästan. Jag tittar förvånat upp på en tant som frågar: "Ska du ha?" Jag försöker se trevlig ut och svarar: "Nej tack" och försöker återgå till boken. Läkerol-paketet försvinner inte. "Ta du! Det är läkerol!" Som om ingen skulle kunna tacka nej till det. Jag får lite svårt att hålla mig för skratt och fortsätter skaka på huvudet. Läkerol-paketet förblir kvar under näsan på mig och när jag återigen tittar upp ler tanten fortfarande övertygande: "Det är ny smak, jättegoda!" Men DÅ SÅ! Jag tog en läkerol och skrattade för mig själv.
Person 2. Julia Albinsson dyker upp på biblioteket. Behöver jag säga mer?
Person 3. Kvinna på cykel som jag höll på att mörda i en frontalkrock vilket isf enbart hade vart mitt fel. Jag kände till och med att jag själv blev förbannad på någon för att jag var så puckad. Kvinnan som såg döden i vitögat tog det med ro:
(Jag) - Nej förlåt, det var verkligen inte meningen.
(Kvinnan) - Oj vad bra det gick! Ingen fara alls! Sedan cyklar hon skrattande därifrån.
Telefonpersonen var Matilda och där tror jag inte heller närmare förklaring behövs, hon brukar va rätt schysst liksom.
Fett kul!
Den här veckan är egentligen en väldigt bra vecka. Om exakt en vecka är det nämligen invägning i ett fett-tävling! Den som får bort mest procent fett t.o.m. 23/12 vinner. Vilket alltså betyder - Mest procent fett på kroppen nästa onsdag får lättast att vinna! Bara att frossa på...
Det känns som det ligger en viss nervositet i själva fettmätningen.
Så här ser i alla fall dagens tippning ut:
Frågor:
1. Vem tror du har mest procent fett av deltagarna i nuläget?
2. Vem tror du har minst procent fett av deltagarna i nuläget?
Jenny:
1. Jag. 2. Sofi
Sofi:
1. Jag 2. Anna
Anna:
1. Jag 2. Sofi
Förhandstippningen visar alltså att det antagligen kommer bli en jämn kamp mellan Jenny och mig eftersom det enda som i nuläget talar för att Sofi möjligen skulle ha fett på kroppen är hennes bröst. Anledningen till att slutdatumet är satt till 23/12 är att från och med detta datum börjar julbordets kamp tillbaka till där vi började. Plus minus noll. Men kul grej va?
Visste du?
Och ja, jag har trott att vitt bröd blir nyttigare om man rostar det.
Jag har även trott att vanilj heter manilj och att virginia uttalas vagina.
Men håll i hatten nu. Jag vet en sak!
Själva saken är rätt ointressant, men huvudsaken är att jag vet.
Det ni. Kom inte här och kom.
Eller...?
När man själv tappar sugen får andra göra jobbet...
Historien om Kon
Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö. Men det bestämmer den inte själv.
Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan - Den främre sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan - Den andra sidan- Och den invändiga sidan.
På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att hornen skall ha något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen. Kon har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det är nog för att den säger mu.
På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder den för att jaga bort flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar.
På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är det bara hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon.
Färgen på kon heter kulör.
Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon har fyraben... Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med. Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I osten är det hål.
Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.
Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också. Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.
Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare. Den sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till snickaren. Det kallas återanvändning.
Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt mycket.
man skulle allt stannat kvar på mellanstadiet..
Jävla äppelfan
Asså...Varför?
Jag fattar att det är något man skall göra för att typ ta motgångar, men vadå? Vad har det med surt jävla äpple att göra? Vare sig man vill eller inte måste man ta motgångar. Vill man inte bita i ett surt äpple - så ger man antagligen fan i att göra det.
Man borde få välja. Jag vill inte.
Jag hatar sura äpplen. Hellre hungrig.
Nytt ordspråk: "Hellre hungrig än att äta sura äpplen"
Vad tror ni?
Och sen tycker jag det är stilpoäng på att dra av motståndarna byxorna. Inte gult kort.
Men Wille... Efter matchen=inget gult kort!
Filmning
Ibland känner man verkligen för att filma till sig en frispark. Benen kanske inte bär och det känns inte som det är värt ansträngningen för att lyckas stå när man bara kan falla till marken och vila. Vill man bara ramla och någon hela tiden drar en upp kan man nog bli smått irriterad. Vafan man vill ju ramla! Men tillslut, tillslut när man har blivit uppdragen varenda jävla gång utan att få en enda frispark tar man i lite extra. För att stå. Och tillslut får man så biffiga lår att man inte ramlar, man tar sig bara runt, på ett eller annat sätt. Och skulle man ramla så gör det liksom inget. Man får ju hjälp upp.
Förresten tycker jag synd om blondinbella som blev våldtagen av två fingrar i Italien. På riktigt faktiskt. Jag tycker synd om henne. Gud vad obehagligt.
Sluta filma sa jag!
Kung för en dag
Ni vet filmen Notting Hill? Man kan tro att den slutar lyckligt och att Julia Roberts blir gravid. Det blir hon inte. Hon har svalt en boll. Hon får sjukt ont i magen. Kramp och skit. Huge får köra henne till akuten. Inte alls så kul som man kan tro.
Sjukt många poäng till mig själv idag. Vill gärna vara ödmjuk men idag är jag stjärnan.
Okej...tack som fan för hjälpen hörni!
Just det. Nea fyller år idag. Jag älskar henne. Jag gav henne en film, te, samt ett råd om att hon borde bli gay. Gud vad glad hon blev. Hoppas hon tar det på rätt sätt.
Vallens IF
Jag ger blanka fan i om ni tycker det här är intressant eller inte men idag har Vallens IF klarat sig kvar i division 2. Det hela ledde till glädje vilket senare resulterade i öl och detta innebär att jag är full nu. Just precis nu. Även om jag är jävligt bra på att dölja det när jag skriver.
Ungefär kl. 03.30 kom även Lisa och Sara inramlandes. Jag kom ut ur mitt rum och Lisa utbrast:
- Är du uppe än?
- Ja det är ju morgon nu...
- Jaha!? Ska du gå upp för dagen nu?
Snacka om att ha koll på läget.
Beslutsångest
Detta inlägget tänkte jag publicera lördag morgon. Nu blir det söndag morgon istället men låt gå.
Jag har kommit till insikt om varför jag:
1. Inte fattar beslut
2. Inte har åsikter
Tack kära statsvetenskap!
Undersökningar har nämligen visat att vissa människor har en personlighet som gör att de har lätt för att falla för andras argument. Dessutom brukar bland annat kvinnor och lågutbildade känna sig i minoritet och försöker därför gissa sig till vad majoriteten tycker och sedan tycka likadant.
Ni ser. Jag är både kvinna och lågutbildad! Och en personlighet som gör att jag aldrig varit säker på något i hela mitt liv. Det jag vill få fram är att det inte är mitt fel. Jag älskar när det inte är mitt fel. Skitsamma vems fel det är, men jag kan inte hjälpa det!
Fast det känns ju sådar i att vara hela anledningen till att kapitlet: "Därför fungerar inte deliberal demokrati" existerar. Men det är sådant man får ta med en nypa salt.
Biblioteksfjärt
Jo jag satt på biblioteket och pluggade förut. Vi var 3 personer som satt ganska nära varandra. Det var knäpptyst. Typiskt nog var det jag som bröt tystnaden. Inte genom att prata som man skulle kunna tro, nej nej, det var genom en väldigt högljudd prutt! Helt oförutsägbar! Jag som är så bra på att smygfisa la en brakare på biblan.
Det värsta är de två andra personerna, de kan inte riktigt avgöra vem av oss 3 som lade den. Alla tittar ner i sina böcker igen och funderar på vem som la prutten. Utom jag, för jag vet! Men då händer det, jag drabbas av tur! Plötsligt reser sig en av de andra killarna för att gå. Och vad händer när han börjar gå? Jo! Han lägger en minst lika högljudd prutt som jag tidigare lade. Nu är det tydligt vem som har fjärtat vilket även innebär att jag är befriad från alla misstankar. Jag flinar lite för mig själv och knöt näven i en segergest. YES!
Komsaft
Just nu till exempel. Sitter här vid datorn och kollar hemsidor. Jag har 3 fönster öppna. Det brukar liksom bli smidigt så man kan kolla på lite olika saker samtidigt ni vet.
Efter att ha bläddrat igenom alla fönstrerna slår det mig, Jag är inne på samma sida-i alla 3 fönstren!
Sidan är min blogg. Ni vet när man sitter och funderar på vilken sida man ska ta härnäst? I det läget har jag alltså 3(!) gånger tänkt "jag skulle vilja gå in på min blogg" och därefter gått in på sidan och loggat in - tre gånger! Utan att känna en känsla av att jag gjorde exakt samma sak, väldigt nyss.
Det skrämmer mig lite. Fast på ett sätt är jag imponerad av mig själv. Med tanke på hur frånvarande hjärnan är många av dygnets vakna timmar lyckas jag gång på gång ta mig till skolan med kollektivtraffiken, komma ihåg att vi har träning på kvällen, komma ihåg trosor till träningen (inte idag dock..), men a ni fattar?
Sofi tycker jag ska ändra tema på min blogg, så från och med nu kommer huvudämnet i denna blogg att vara svamp. Alltså, champinjoner och sånt. Jag tror det skulle kunna vara ett bra intresse för mig. Grattis alla svampvänner!
Instabilo
Fruktansvärt instabilt för tillfället. Upp ibland, mest ner.
Som jag och Malin sa häromdagen:
(Malin) -Jag tänkte faktiskt bli psykolog ett tag.
(Jag) -Jag med, men sen kom jag på att jag är psykiskt instabil.
- A jag med...
fan.
Så, från att ha vart ohjälpligt på botten för 10 sekunder sedan är allt bra nu. Träffa Matilda i morgon, fan va du är bäst.
Lite kul grej, (men ganska lite):
Okänd tjej vänder sig om på föreläsningen och viskar:
- Du, tur att man inte är gift med henne. Och nickar mot föreläsaren.
Själv känner jag nog så inför de flesta människor jag möter, men det är inget jag brukar reflektera speciellt mycket över. Det borde man kanske börja göra. Skulle dock kunna bli lite tjatigt när man går på stan...
Trevlig granne
Igår visade det sig att vi har en trevlig granne här.
Lisa ropar utifrån köket med panik i rösten:
- Anna! Det kommer någon!
- Men öppna då.
Lisa går och öppnar medan jag tjuvlyssnar.
- Hej det är jag som bor granne här.
Lisa är inte riktigt med på att man borde ha koll på sådant efter ett år utan utbrister förvånat:
- Jaha!
- Jo jag har sett en tjej här som brukar träna regelbundet.
- Ja det gör vi alla..
- Då ska man ha belöning. Säger grannen och lämnar därefter över en stor blombukett till en förvånad Lisa.
Vi är lite fundersamma över om han har fattat att vi bor 3 st systrar här eller om han tror att det är samma tjej som är ute och tränar hela tiden. Tre joggingturer om dagen skulle ju faktiskt kunna vara värt lite blommor.
Va ARG du e!
Tåget till Ytterby Fredag eftermiddag:
En kille i 20-årsåldern står upp i gången eftersom alla sittplatser är upptagna. Han verkar ha hittat en gammal lärare som han står och samtalar med. På raden bakom honom sitter Lisa, Theresia och jag själv. Mitt emot läraren sitter en gubbe som ser ut att inte ha fått sig nåt på ett jävla tag.
Hur som helst, tåget börjar åka, killen och läraren fortsätter småprata. Efter ca 7 minuters färd spänner gubben mittemot ögonen i killen och utbrister:
- Ursäkta mig, hur länge hade du tänkt stå där och tjöta?!
Killen ser sig osäkert omkring och säger:
- Ehh,, tills Uddevalla...
Efter det är killen knäpptyst, man kan tro att detta skulle göra gubben nöjd, men inte. Han fortsätter stirra ursinnigt på killen som om han tänkte göra revbensspjäll av honom. En tryckt stämning infinner sig i hela kupén varpå både jag och Lisa som vanligt får oerhört svårt för att hålla skrattet tillbaka.
Medan vi försöker kväva skrattattack efter skrattattack fortsätter gubben stirra ursinnigt. Ögonen är farligt nära att ploppa ut och ner i portföljen istället. Varje rörelse killen gör följs av gubbens argsinta blick. Tillslut blir en plats ledig, mittemot gubben! Killen slår sig ner och naturligtvis följer gubbens ögon honom även hit. De sitter nu mindre än en meter ifrån varann och gubbens brinnande ögon gör att hela kupén svettas.
Det hela är olidligt. Vi klarar nu inte att behärska skrattanfallen längre utan börjar frusta och släppa fram andra konstiga ljud. Då händer det:
- Ytterby station!
Det har aldrig varit så skönt att gå av ett tåg. Vi trillar ut och kollar på varann:
- Vafan hände?!
Den intressantaste frågan blev tyvärr aldrig besvarad:
Vad gjorde honom så sur?
Föddes han sån? Hade han precis fått sparken? Hade frugan kanske hittat nån gladare? Slut på hans favorittuggummi på pressbyrån?
Sjukt intressant, men sanningen är, det hade nog inte vart värt att fråga...
Go home tant!
Th frågade förut om det hade hänt något roligt. Jag brukar känna att jag har ett litet lager med kul grejer, men när jag tänkte efter idag så var det bara blankt.
Grejen är att en tant som hade tejpat fast en "apoteket-påse" på huvudet i Måndags då det regnade har snott åt sig stor del av humorn den här veckan. Visst, man kan göra roligare grejer. Men just när jag såg det tänkte jag "Det där! Det där är kul!" Och sedan har jag inte kunnat släppa det. När jag söker på ordet "kul" i hjärnan kommer bara bilden av tanten med en grön påse fasttejpad i håret upp.
Och med tanke på att jag har en ny bok med namnet Comparative Government and Politics på 400 sidor är "roliga" tanter på stan det sista jag vill ägna återstående tankeverksamhet åt...
Mingel
Roligaste på hela dagen var en duva på gatan. Han stannade, sket, och gick därefter vidare. Jag har aldrig sett det hända innan!
