Måndag!
Målet är att få henne att flytta till Göteborg/Stenungsund, men jag tror inte det kommer bli några problem. Planen är att presentera henne för Vallen, visa några goa longboard-rundor, samt visa de goaste ställena att sitta å dricka öl på en varm sommarkväll. Sen är vi nog hemma. Känns som jag har gjort svårare saker i mitt liv.
AJ
En annan grej som inte är skönt är att bli nerslängd på McDonalds golv av en liten tränare. Speciellt inte när det sker med en bensax bakifrån. Väldigt oansvarigt beteende. Men det är väl helt enkelt sådant som händer klockan halv 6 på Söndagmorgnar.
En annan sak man kan göra om man skulle ha långtråkigt på Hard Rock är att låtsas att någon i sällskapet fyller år. Då kan man få hela laget att sjunga ja må han leva. Har man riktig tur kommer personalen och hjälper till med sången och delar ut ballonger till födelsedagsbarnet. Då har man förmodligen inte tråkigt sedan. Den enda som inte riktigt uppskattade skämtet fullt ut var födelsedagsbarnet själv. Helt oförklarligt. Hon fick ju ballonger utan att ens fylla år på riktigt.
Grattis Lisa!
Lök
Burger King!
Have it your way...
Jenny Wettergren:
- Hej, jag skulle vilja ha lökringar utan lök i.
Saknad?
Sofi trodde först det var hennes ben, därav hennes ledsna ögon.
Jag och Malin lugnade henne och visade hennes egna, normala, ben för henne.
Poäng
Grymt jobbat. Ni gjorde mig stolt idag.
Matchdag.
Men nu är det kört. Allt jobb i onödan. En hel jävla kladdkaka i onödan. JAG VILL SPELA! Klättrar på väggarna, springer upp och ner för trappan. Gick till gymmet för att göra av med överskottesenergin. Tanken att gå och lägga sig nu och sova tills i morgon har slagit mig, för att "inte missa matchen". Då kan jag ju låtsas som ingenting. Jaha? Var det match? Hur gick det då?
Dissat!
- Jag måste tyvärr tacka nej, jag har ett annat jobb i Juni.
Så, då har man dissat ett jobb då. Det känns ju alltid bra i själen att det är jag som väljer vem jag ska jobba hos istället för att de väljer mig. Så yes. 1-0 till Anna Andén i kampen mot arbetsgivarna. Frihetsforskandet fortsätter...
Här visar Simone sin favoritställning, by the way.
6-0!
- Har du också problem med gräsfläckar på din fru efter samlag i trädgården?
Propp
- Men gå och klä på dig då!
Sedan säger hon:
- Vad skönt att du har kommit ur din depression nu.
Min enda känsla just nu är: VA?!
Vad hände där?
Men nu har jag fått veta hur det ligger till. Jag har nu i 3 dagar varit deprimerad. Jag har betett mig konstigt och varit ledsen. Men oroa er inte, för nu mår jag bra igen. Jag har tagit mig ur det. Är ni förvånade kan jag meddela att jag delar er förvåning. Men det känns skönt nu när Sofi har varit här och berättat att jag är glad igen.
Sedan gick vi i affärer på torget. I varje affär tog hon tag i plagg som jag aldrig skulle kunna ha på mig och sade:
- Den här hade du passat i.
Sedan gick hon hån-flinande därifrån.
Vad skulle jag ta mig till utan henne?
Men jag älskar hon.
Frisbeegolf-kaos
I Söndags anordnade Stenungsunds frihetsforskare en runda på frisbeegolfbanan.
Enligt planeringen skulle det bli en stillsam runda med kvällsmat som avslutning.
Något med gästlistan blev fel och vips var utflykten ett oordnat kaos istället.
Tror ni det är en bild på en skog? Titta närmre och märk väl Klen-Helen i branten, på jakt efter sin frisbee. Behöver jag säga mer?
En annan stjärna var Malin, som utan större problem lyckades totalförstöra sina byxor, på precis rätt ställe, vilket är väldigt tydligt på bilden där.
Kvällens lekledare, med visst mentalt stöd från Sofi. Lär aldrig bli utsedd till det igen efter totalt misslyckande trots 3 timmars effektiv planering.
Vi säljer oss..
Det händer mystiska, oförklarliga saker i mitt liv just nu.
Först har jag skrivit ett seriöst blogginlägg. Kanske det första.
Sedan slarvar jag och glömmer jag min tandborste och min mobilladdare hos Theresia, där det första brukar klassas som dödssynd:
- Jag tog med laddaren som du glömde.
- Tandborsten då?
- Nej, den är kvar.
Ni ser. Helt sjukt konstigt. Och jag vågar knappt skriva det här för snart kommer det väl ett brev med en knäckt, uppbränd, före detta grön, tandborste.
Snart kommer Wille hem! Jaaa!
Saker som riktiga vänner gör tillsammans.
Seriepremiär Division 2 Nordvästra Götaland
När folk frågar vad jag gör på fritiden brukar jag säga att jag spelar fotboll. Jag har hela tiden varit övertygad om att det är det jag gör, men har nu funderingar på att göra en liten, men väl märkbar, korrigering i den meningen. Jag spelar damfotboll. Det som skiljer damfotboll från fotboll är först och främst att damfotboll är så ruskigt mycket tråkigare att titta på. Det smäller ju inte som i riktig fotboll. Ingen fart, inga riktiga närkamper.
Reglerna i boken är identiska. Samma boll, samma mål, samma plan, offside, inte ta ner bollen med handen. Ni är med? Så varför får det inte smälla i närkamper? Tror fan att man inte går och tittar på en match mellan damlag i division 2 för att få se bra fotboll. Men är man väl där, av en eller annan anledning, borde man väl kunna förvänta sig att det faktiskt är sporten fotboll som utövas där ute?
Gör som i damhockey då. Där det faktiskt är lite av en annan sport. Förbjud tacklingar, förbjud kroppskontakt. Då ska man stå där efter seriepremiären och känna sig som ett fån om man har tränat närkamper en hel försäsong. Då kan man även fatta ett nytt beslut om man tycker att sporten är tillräckligt rolig för att utöva överhuvudtaget. Man slipper i alla fall bli besviken.
De flesta av Er känner antagligen till anledningen till inlägget, många såg det på plats. Och ja. Gult kort för misslyckad glidtackling. Gult kort för att ta tag i någon. En domare som med sina sneda, ondskefulla ögon kollar på sitt kort, höjer ögonenbrynen och utbrister:
- Jaha nummer 7, det här var visst ditt andra gula kort.
och där efter fipplar fram ett rödfärgat.
Tänk er Anders Svensson utvisad 30 minuter in i seriepremiären och Glenn Hysén kommenterar:
- Ja han tog ju honom faktiskt lite i armen där.
Matchen i fråga behöver inte kommenteras. Tränarens ord "Fotboll handlar om hjärna, hjärta och smärta" byttes i halvlek ut mot "Kriga, utan närkamper". En åskådares kommentar angående domarn efter slutsignalen satte sin stämpel på hela seriepremiären:
- Han var dommare för vårt herrlag i division 5 förra året. Men han får inte döma herrmatcher längre, han är för dålig.
Anna "jaäintebitter" Andén
Svart
Idag lät jag slutligen mamma hjälpa mig. Så, fixat på 10 minuter.
Och där står hon, flinar lite och säger:
- Vad nöjd jag känner mig nu.
JAHA!?
Min hjärna går på högvarv. Jag vill förstöra något så jag kan säga:
- Oj, det funkade visst inte alls, sorry morsan.
Sedan skall jag låtsas tänka till ordentligt och tillslut lyckas fixa allt på egen hand.
LC
- Allvarligt talat, säljer man sig på gatan för 1000 spänn per natt så är ju hyran betald på 4 dagar!
15 år
Tänk när man var 15 år. Då var mina föräldrar fortfarande gifta, Jag och Nea var coolast i klassen, Man hällde i sig konstiga häx-blandningar som jag inte ens vet ingredienserna i. Man var barn helt enkelt. Fin tid.
Hur som helst. Vi har ett 15-årigt barn som spelar i vårat lag nu. Året då Sverige tog brons i VM, då föddes hon! På träningarna går hon under namnet "ungdjäveln" eller "lillskit". På träningslägret fick hon bland annat en jättestor finne i pannan. Men hon lever fortfarande och mår till synes bra.
Hade hon inte vart så jävla bra på fotboll hade man kunnat reta henne ännu mer.
Jag säger till henne att hon är missbildad. Då säger hon att jag är ett mongo.
När jag försökte få henne att spy upp alkoholen på lagfesten tillsammans med mig sade hon:
- Nej Anna, jag behöver inte det.
Fattar ni? Man kommer liksom inte åt henne!
Därför försöker jag här.
Fan vad liten du är Elin!
Jag har inte ens en mer förnedrande bild än denna att lägga in.
Och nu har jag inte ens nämnt att hon har en tunga som är 70 dm lång.
Manlig
- Tyvärr det går inte.
Vem tror ni då åker hem, öppnar motorhuven och har bytt lampjäveln på 5 minuter? Just det. Jag var så ruskigt nöjd med mig själv att jag inte ens tog illa upp när Jenny 5 minuter senare säger att jag är manlig. Jag säger som min förebild till mor alltid har sagt:
- Här behövs inga män.
Det går inte. Finns det nån värre mening?
Det går inte.
svara då
Malin Gustavsson i ett nötskal.
(Jag) - Asså, det är så jävla svårt att förklara för folk som inte fattar.
(Malin) - Ja dom fattar liksom inte.
Vad gör man när man inte vet vad man ska göra?
Man åker till Uddevalla och bowlar.
- Hur mår du?
- Bra.
- Hur vet du det?
Glassss
Ben&Jerry-glass finns som sorbet i 2 smaker.
Igår på träningen blev jag tunlad utav en gammal avdankad Jenny Wettergren. Det svider fortfarande av vinddraget från bollen. Sånt här är jobbigt på riktigt, just själva tunnel-känslan är så förnedrande. Hade det vart match hade jag inte tvekat på en bensax bakifrån. Men det kan man väl inte göra på träning? Eller?
Paket
Så långt är allt som vanligt. Men sedan händer det. Det som aldrig händer. Det är ingen räkning, det är inget till mamma, ingen reklam, ingen tidning. Utan bara ett PAKET till MIG!
Det här var allt som fanns i. Jag har alltså plågats av enorma grubblerier under större delen av dagen. Stämplat i U/O..SALA. Uppsala? Onsala? Vadå I? Eller 1?
Varför tänker man inte direkt att det antagligen är Camilla som luskat ut mitt postnummer, min mammas namn och på nåt jävla vänster lyckats få hela skiten poststämplad i Uppsala. Hur kan man vara SÅ dum?
Fisk-Pinne.
Eftersom långfredagen skall vara lång bestämde vi oss för att ta en promenad längs stranden. Malin förstod inte riktigt grejen med att långfredagen skall vara lite långtråkig och blev genast uttråkad och slänger mitt under pågående samtal ur sig:
- Vad kul det hade vart att hitta en strandad val, eller säl!
Vi insåg att möjligheten att hitta en strandad val i Danmark var begränsad. Då hittar vi den! Fisken! En fantastiskt vacker firre med väldigt friska ögon. Antagligen helt ny-död eller ny-strandad.
Hur som helst. Den skall med oss hem.
Det känns som vi aldrig har fattat ett så självklart beslut.
Julias handfat. Följden blev att Julias ögon nästan fick samma öde. Alltså hoppa ut och landa i handfatet med fisken. Därefter började fisken sin turné. Från Julias handfat till Jennys handfat, därefter Christers tröskel, vidare till våran dusch. Därefter är fisken spårlöst försvunnen några timmar. Tills den slutligen dyker upp. På helt fel ställe.
Min väska!
Låna
Problemet är att jag vet inte vart jag ska börja.
Så jag börjar nånstans mitt i.
KAPITEL LÅNA
Det visade sig tidigt på resan att folk i Vallens IF inte har greppat innebörden av ordet "låna". Winkler öppnade nog ögonen på många när hon inledningsvis "lånade" den blåa Mountainbiken med skivbromsar då den stod lutad mot ett träd hon gick förbi.
Man kan inte lära gamla hundar sitta, små barn lär sig lätt.
När det var dags för inkilning skulle de små visa upp var sin dansk sak.
Odengardarna langar upp en dansk vimpel. En använd sådan.
Frågan är bara hur de fick tag på den?
- Vi lånade den från en flaggstång på någons tomt!
Sedan var det då fest igår. Vi bestämde oss för att låna personalens kläder som Winkler konstigt nog råkade springa på inne på personal-toaletten av alla ställen.
Skulle även vilja passa på att avsluta inlägget med ett citat av Winkler:
- Polisen i Sverige är så konstiga. Om de hade fått reda på att jag har lånat en cykel hade de sagt att jag har stulit den!
Upp me brallan
Jag jobbade på dagis idag
Försökte vara en förebild för massa 2-3årngar.
Jag tror det gick jättebra.
Lilla Tuva innan hon skulle gå ut:
(Jag) - Du måste ju ta på dig ordentligt annars fryser du.
(Tuva) - Men Anna vet du? Jag ser ju dina trosor.
Direkt efter dagis slänger jag mig iväg till min far.
På väg därifrån händer det igen.
(Jag) - Ha en bra påsk! Hejdå!
(Pappa) - Men ANNA! Upp med byxorna!
Så. Dags för skärp och hängslen antar jag.
Eller nya byxor.
Snacka om att naveln kommer få klastrofobi.
I morgon drar jag till Danmark på nåt som kallas träningsläger. Spännande...
Missa inte!
Säg att du blir väckt klockan 8 på morgonen. Inte för att det är gött att ligga i sängen och dra sig, utan för att det är dags att gå upp. Dags? Vadå dags?!
- Vi missar lite av dagen annars.
Jag fattar ingenting. Missa? Dag? Sova då?
Efter en förlorad brottningsmatch sitter jag nu vaken i en fåtölj och det enda jag känner är maktlöshet. Jag har blivit bestulen på min rätt att sova.
Men ha det bra hörni.
Nu ska jag ut och inte-missa-dagen.
Mat-Johan
Inatt har jag legat hungrig. Jag har hört min mage skrika "Maaaat!". Min hjärna har funderat över maträtter och smörgåsar istället för att fokusera på själva sovandet. Såhär dagen efter känns 11 steg uppför en trappa för att få mat helt rätt i förhållande till själva svältandet. Tråkigt nog kändes det helt fel igår.
Vi har fått en pack-lista inför vårat träningsläger. Personligen tycker jag det är skitbra. Jag känner verkligen att jag inte kommer glömma någonting när en sådan sak som "tofsar" till och med står uppskrivet. Marith vet vad Vallens spelare går för.
Å vad hon gillar träningsläger!
Tips angående bollar i ögon
Tänkte dela med mig av en livserfarenhet jag skaffade mig idag.
Kommer det en fotboll mot ett eller flera utav dina ögon. Stäng ögonen/ögat, omedelbart. Jag får i alla fall känslan av att det är betydligt skönare med stängda ögon än med öppna. Att inte blunda känns ointelligent, på gränsen till korkat. Det innebär även synsvårigheter
Hade Malin vart här tror jag hon även hade velat tipsa om att INTE få skrapsår över hela knäet veckan innan det ska opereras. Men jag vet inget om det.
Jo. På Torsdag bryts min arbetslösa svit. Jag ska leka med barn på dagis, och få betalt.
Örgryte IS
Det är minst sagt tryckt stämning på mitt rum. Jag är sugen på att byta favorit-lag. Som man gjorde när man var liten. Som jag fortfarande gör ibland när det gäller hockey. Men det går ju inte i fotboll. Det är en riktig sport, riktiga känslor.
Hur som helst. Det ser ut som Göteborg tar Linköping idag.
Viktigt.
Det visar på att Göteborg är en bättre stad än Linköping.
Bor man i Linköping borde man flytta till Göteborg.
Tack för ordet. Simma lugnt.
Påskmust
Idag ska jag spela match.
Lite nervöst eftersom Theresia och min hund ska komma och titta.
(Spännande kombination dessutom)
Men efter några uppmuntrande ord i morse släppte nervositeten lite:
"Om jag ska kolla får du inte vara så jävla dålig. Då låtsas jag att jag kollar på någon annan!"
Nej nu ska jag städa. Det är bajs över hela golvet.
And the winner is...
Jag ligger och halvsover, vaknar av att telefonen ringer.
Svarar såklart och hör nån pigg jävel (Nea) i andra änden:
(nea) - Jag är i stan, vet du vad jag såg?
(jag) - Nej. Vad?
- Jag såg din gympapåse!
- Va?
- Kommer du inte ihåg din rosa gympapåse du hade i lågstadiet?
- Jo
- Ja, jag såg en som hade en sån nu!
Hon avslutar det hela med:
- Sånt är intressant!
Hahaha
MAT!
Det är något allvarligt fel på min mage.
Jag blir inte mätt, jag är helt slut i käkarna nu, pallar inte mer mat.
Borde ha gått upp 8 kilo under den här frukosten.
Ikväll blir det myskväll med min Propp.
Så underbart att vi är hemma igen.
Visst?!
Sccchkååål.! Och lite mat på det...
Longboard
Nu är inte fallet så, vilket är tur för Malin, och framförallt mig.
Dagen har inneburit 7 st (!) nära-döden-upplevelser.
Offer: (utan inbördes ordning)
1 st. Malin (klarade sig med andningssvårigheter och brännsår)
1 st. Anna (Klarade sig med gräs+jord-fläckar och grop i knä)
2 st. Djur i form av hundar. (klarade sig med hjärtat i halsgropen)
2 st. Pensionärer i form av tanter. Påstod sig känna vinddraget och fick därmed också hjärtat i halsgropen. Efter lugnande ord och klapp på rumpan av anna (mig) lugnade de sig hyffsat men höll fast vid att vi ungdomar borde ha en ringklocka i handen när vi åker.
1 st. Arg kvinna. Påstod sig bli rädd. Men det var fel. Hon var Arg!
Mörbultad? Gött sätt å va mörbultad på i alla fall.